Sedan det nya EU-direktivet om visselblåsning trädde i kraft 2021 har de flesta verksamheter behövt ta åtgärder. Här går vi igenom vad ett visselblåsarsystem är, vad det finns för fördelar för er verksamhet att använda ett systemstöd för det och annat som är viktigt att tänka på kopplat till EU-direktivet.
Vad är visselblåsning?
Visselblåsning handlar om rätten att rapportera om man som medarbetare ser eller tar del av någon form av oegentlighet på arbetsplatsen. Rapporteringen sker till någon som har en position som möjliggör för denne att kunna förändra situationen. Visselblåsare har alltid rätt att vara anonyma, vilket skiljer visselblåsning från vanliga rapporteringskanaler.
Det är viktigt att visselblåsaren skyddas då vissa inte vill, kan eller av andra skäl har möjlighet att rapportera om oegentligheten utan att vara anonym. Därför är det viktigt att säkerställa att sekretessen behålls genom hela processen för att att skapa en trygg arbetsplats.
En visselblåsare kan vara vem som helst som har en anknytning till en arbetsplats – medarbetare, konsulter, levarantörer eller styrelse, med flera.
Vad är en visselblåsarkanal?
En visselblåsarkanal är den interna visselblåsarfunktion som en verksamhet upprättar för att visselblåsaren ska ha möjligheten att rapportera oegentligheter. Det är upp till varje verksamhet att välja om de vill implementera en egen intern rapporteringskanal för visselblåsning, eller använda sig av ett systemstöd.
Vad är ett visselblåsarsystem – och varför bör ni använda ett?
Givetvis kan det fungera bra att upprätta en egen intern rutin, men det kan finnas flera fördelar med att använda ett systemstöd i form av ett visselblåsarsystem:
• Ni visar att ni är en verksamhet som värnar om era medarbetare och som håller den etiska flaggan högt.
• Det blir tydligt för era medarbetare hur de ska rapportera en oegentlighet.
• Visselblåsaren får smidigt en bekräftelse på att anmälan har nått fram och mottagaren inom verksamheten får ett meddelande när en rapport mottagits.
• Ett bra visselblåsarsystem är utformat för att möta alla de krav som ett EU-direktiv ställer.
• Det finns stöd för mottagning, utredning, stängning och arkivering.
• Enkelt för verksamheten att emot feedback på rapporteringsprocessen.
5 saker att koll på kring nya EU-direktivet
Sekretesskyldighet
Det viktigaste kravet i EU-direktivet är sekretesskyldigheten. Som anmälare har man rätt att vara anonym, anmälan ska hanteras med sekretess och inte spridas vidare, varken internt eller externt. Detta ska säkra att medarbetare vågar anmäla.
Skydd från repressalier
En annan viktig del är ett skydd från repressalier. En anmälare ska inte under några omständigheter behöva råka ut för någon typ av straff eller konsekvens på grund av att han eller hon anmäler ett missförhållande. En repressalie kan vara både explicit och implicit och innebära alltifrån att man blir uppsagd eller stängs av från sin arbetsplats, till att man inte har möjlighet att avancera internt, få nya arbetsuppgifter eller förnyat förtroende.
Krav på intern rapporteringskanal
En av de stora ändringarna som kommer med det nya EU-direktivet är att man som organisation måste inrätta en intern rapporteringskanal. Den ska garantera konfidentiell behandling och sekretess och behandlas av en opartisk person för utredning. Här kommer också GDPR in, det är nämligen viktigt att ha en plan för hur datan lagras och hanteras.
